Skip to main content

Scenario: Du behöver översätta din hemsida. Du har googlat fram en översättare. Du har fått en offert. Nu är det bara att skicka materialet till översättaren så fixar hen resten, eller?

Om din översättare tackar och tar emot och inte ställer en enda fråga bör en liten varningsflagg höjas.

En fråga som hen bör ställa är: Ska texten översättas, lokaliseras eller transkreäjtas? Frågan kanske inte ställs riktigt så, men typ. Innan man sätter igång med ett större översättningsprojekt måste man alltid ta reda på hur texten ska översättas.

Vad är då skillnaden mellan översättning, lokalisering och transkreation?

 

Översättning – konvertering från språk X till språk Y

Översättning handlar i princip ”bara” om att överföra innehållet från ett språk till ett annat. Mening för mening går man igenom texten i källspråket och konverterar den efter bästa förmåga till målspråket. Ett typexempel är juridiska dokument, där man håller sig strikt till källtexten.

Men en maskinöversättning duger inte. Det krävs kunnande för att förmedla budskapet korrekt och även kreativitet och språkkänsla för att överföra samma tonalitet och känsla från källspråket till målspråket.

Ofta krävs dock mer än så, särskilt om det gäller en hemsida eller annat större projekt. Översättningen övergår till lokalisering.

 

Lokalisering: översättning + kulturell anpassning

Att anpassa texten till sitt kulturella sammanhang är ofta såpass självklart att många språkbyråer väljer att använda termen lokalisering istället för översättning. På engelska har man valt förkortningen L10N (LocalisatioN med 10 bokstäver emellan).

Lokalisering innebär kort och gott att man anpassar översättningen till det kulturella sammanhang den ska presenteras i och till den målgrupp den är avsedd för.

Några exempel på lokaliseringar man ofta måste göra om man översätter exempelvis en hemsida:

 

    • Konvertera till lokala tids-, datum- och veckoformat samt valutor
    • Anpassa tonalitet och tilltal efter målgruppen

Därför måste man först identifiera målgruppen och ha kunskap om hur målgruppen tänker och känner.

Men det finns andra utmaningar. Även layout, symboler, ikoner, färger och illustrationer kan behöva anpassas. Och ibland är det översättaren som får uppmärksamma kunden på att en illustration eller en symbol kan missuppfattas eller till och med uppfattas stötande av den nya målgruppen. Detta är inte översättarens roll men ofta är det omöjligt för kunden att ens ana hur färger, illustrationer och layout uppfattas i en annan del av världen eller av en helt annan målgrupp.

Ibland behöver materialet anpassas så mycket att det mer eller mindre handlar om copywriting, och det för oss in på transkreation.

 

Transkreation – det kära barnet med de många namnen

Först är det bra att slå fast vad det heter. Barnet har många namn. Det engelska transcreation (bildat av translation + creation) är nog minst lika vanligt på den svenska marknaden som det svenska transkreation. Copyöversättning, kreativ översättning, adaptering och reklamöversättning är andra namn. Alla termer har sina för- och nackdelar.

 

    • Transcreation: synd att fastna i att använda ett engelskt ord, bättre kan vi. Fast vi kör ju med copywriter (och inte reklamskribent), content writer (och inte innehållsskribent) och UX-writer (och inte – tack och lov – användarupplevelseskribent)
    • Transkreation: låter lite svengelskt. Och hur böjer man det? ”Jag är transkreatör.” Ja, kanske. Men ”Ska jag transkreäjta / transkreera / transkreationera hemsidan?” Nja.
    • Reklamöversättning: här låser man sig vid att det bara handlar om reklam.
    • Adaptering: nja, känns för nära lokalisering i betydelse. Och tråkigt ord. ”Jag är adapterare?” Nej, diss.
    • Kreativ översättning: nackdel att det är två ord. ”Ska sidan översättas eller översättas kreativt?” Blir inget fast uttryck. För ”kreativöversättas” funkar ju inte. ”Jag är kreativ översättare.” Blir lite märkligt med ett adjektiv, låter som man bara försöker säga att man är bra typ. Och alla översättare med någorlunda självaktning skulle nog vilja påstå att de alltid är kreativa när de översätter.
    • Copyöversättning: bra ord eftersom man behöver vara både copywriter och översättare för att kunna behärska konsten att … copyöversätta.

Segern får nog gå till copyöversättning. ”Hemsidan ska copyöversättas.” Check. ”Jag är copyöversättare.” Check. ”Jag letar efter någon som är bra på copyöversättning.” Check.

Och andraplatsen får gå till transkreation ändå. Eftersom det engelska transcreation oftast används både på engelska och svenska så vet man direkt vad som menas. Copyöversättning kan låta som nåt annat. Därför kan man kanske göra som i nästa mening när man skriver om det, den klassiska parentesmetoden. Och sen kan man använda båda uttrycken, alltefter behag.

Innan copyöversättningen (transkreationen) börjar måste man analysera målgruppen och vilken tonalitet man vill förmedla.

 

Okej, när används copyöversättning?

Det finns en del material som nästan alltid kräver transkreation, det gäller särskilt marknadsföring och reklam i sociala medier.

 

Rubriker

Den översta rubriken är ofta till för att fånga läsaren och få hen att vilja läsare vidare. Här kommer copywritern i copyöversättaren fram.

 

Slogans

Slogans, värdeord, usp:ar osv. behöver noga tänkas igenom så de får samma slagkraft på målspråket. Man måste ta in känslan och betydelsen i originalet och sen skapa uttrycken från scratch på målspråket.

 

Produktnamn

Att copyöversätta namnet på produkter eller varumärken är en stor utmaning. Här sätter man uttryck som måste hålla med tiden. No regrets tillåtna.

 

CTA

Hur man reagerar för en CTA kan skilja sig åt mycket från målgrupp till målgrupp och från land till land.

 

Annonser

Banners och annonser måste i princip alltid copyöversättas. På ett språk kan texten förmedla självklarhet och övertygelse medan det på ett annat språk andas dryghet och skapar misstänksamhet (enligt devisen ’för bra för att vara sant’).

 

Inlägg på SoMe

Här krävs fingertoppskänsla och ofta måste hela inlägget copyöversättas av en transkreatör (här blev jag glad över att jag introducerat två ord, låter bättre än ”copyöversättas av en copyöversättare”) med erfarenhet av digital copy.

 

Ordvitsar

Här finns det gott om möjligheter att klampa i klaveret om man inte vet vad man pysslar med.

 

Copyöversättarens två utgångspunkter

Copyöversättning är som sagt en mix av copywriting och översättning. Därför behöver copyöversättaren ofta två saker innan hen börjar sitt arbete: en brief och ett originaldokument.

Källdokumentet kan ge adapteraren (asså, nej) tips om struktur, textmängd, rubriksättning och upplägg men oftast medföljer också en klassisk brief som beskriver uppdraget och vad kunden vill ha.

Kunden behöver inte skapa briefen själv, utan en kompetent copyöversättare ställer de frågor som behövs för att själv skapa sin brief. När reklamöversättaren (hmmm) har gjort sin brief skickar hen den oftast till kunden för godkännande.

 

Prissättningen – the holy question

Översättning och lokalisering har en relativ enkel prissättning. Man betalar per ord. För en van översättare går det ganska snabbt att se på en text vilket ordpris den ”förtjänar”. Professionella översättare har ofta analysverktyg som gör att man kan räkna antalet ord och antalet upprepningar. Det gör att du kan få en offert med i stort sett vändande post.

Copyöversättning däremot brukar betalas per timme. Det gör att du som kund inte får ett slutpris vilket ofta skapar osäkerhet. Vad kommer det att kosta till slut? Därför väljer många copyöversättare att ge ett pris för hela projektet.

En bra copyöversatt text genererar mer sälj. En livs levande copyöversättare